annakrekula

guuuuud så jag saknar friidrotten, det är så galet synd att Kiruna aldrig velat fixa en friidrottshall..
Skulle det funnits en skulle jag bosatt mig där, det skulle inte finnas nånannanstans.
Men självklart, mina kära fina drömmar skulle kiruna rivasönder för att vi skulle få träna i tennisbanabunker i en källare.
Jag börjar bli less på att ta samma springrundor här i kiruna, less på att göra samma gamla övningar på gymmet.
Less på att inte kunna få behålla all pepp man hade en gång i tiden att kanske få nå nånstans, men istället gick allt under och själv stod man där, så blev det och så man tänke "nudå?"
Precis, nudå? Aldrig mer får jag känna gemenskapen och adrenalinet pumpa i bussen mot tävlingar.
Aldrig mer. Visst kan man fortsätta, men ensamhet är inte roligt, peppa sig själv är inte heller kuuul.

bajs & korv, där tog det slut...